Bara ett helt kort inlägg såhär halvvägs genom långhelgen. Njuter av lediga dagar hos Julia där jag äntligen fått träffa lilla Malva. En bedårande liten varelse. Nästan så jag blir lite sugen själv. Bara nästan.

Jag måste bara berätta om Gorp. Det är en helt fantastisk uppfinning (och inte alls namnet på någon udda karaktär i ett tårdrypande amerikanskt drama, vilket jag tycker det låter som) som är helt suverän när man ska ge sig på någon form av styrkeprov.

Gorp är en blandning av nötter, russin och M&M som är vanlig bland "hikers" i USA för att få snabb energi. När vi nu var i Göteborg och sprang hade min f.d kollega Lorene skickat med varsin stor påse gorp. Jag älskar det! Blandningen av det söta och det salta är helt suverän och har man väl börjat äta är det svårt att sluta.

Stolt. Glad. Nöjd. Belåten. Lycklig. Trött. Seg. Öm. Sliten.

Jag kan beskriva mig själv på många sätt just nu. Men främst är jag just stolt. Jag har sprungit Göteborgsvarvet, dvs. transporterat mig 2,1 mil till fots. Detta utan att ha promenerat ett enda steg (jo, ett par vid en vätskestation för att få i mig så mycket vatten som möjligt). Jag är stolt. Dessutom nådde jag mitt mål att komma under två timmar. Tiden blev 1.58.26. Helt ok för att vara första gången tycker jag.

Om jag ska springa nästa år igen? Absolut! Anmäler mig i morgon!

Ligger och slöar i sängen på hotellet. Väntar på brudarna som kommer när som helst. Tåget var försenat. När jag tittar ut genom fönstret här från 7:e våningen ser jag delar av morgondagens utmaning... Fatta att jag ska transportera mig 2,1 mil till fots...

... är jag i Göteborg. Väskan är packad, sista Facebookkollen med mina löparväninnor är gjord, startbeviset ligger i säkert förvar. Jag är redo (åtminstone för själva resan till Götet) och återkommer med rapport kanske i morgon, kanske på lördag, kanske efter helgen...

Och hörrni, håll tummarna för mig nu!

Vi har köpt en ny sittvagn. Förra våren köpte vi en trehjuling som var totalt värdelös. Ena hjulet lossnade (vi fick dock ett nytt) och så är den så trögstyrd att man får kramp i handlederna när man ska försöka svänga; framhjulet svänger lite hur som helst och fastnar ibland i vågrätt läge. Totalt värdelös, som sagt. Anledningen till att vi valde den just då var att den hade fullt liggläge. Dessutom hade den en rejäl korg undertill och var riktigt snygg (svart coh limegrön). 

Eftersom Herman inte längre sover i vagnen när vi är iväg t.ex. på stan bestämde vi oss för att satsa på klassikern Brio Sitty. Vi beställde från Barnvagnsmagasinet.se och fick den igår. Den är rejäl, lätt att fälla upp och ihop och tar inte speciellt mycket plats i bilen. Nackdelen är att korgen under är rätt liten och att handtaget kanske är lite väl högt för mig, men sånt kan man leva med. Jag är i alla fall helnöjd!

Efter jobbet/dagis idag blev det en promenad ner till stranden med en ytterst improviserad fikakorg (kaffe och mandelbiskvier). Herman älskar att trava omkring där nere; kasta sten, klättra, hoppa. Och jag älskar att bara sitta och njuta av att det är så fantastiskt vackert där nere. En stunds livskvalitet som heter duga.

Visst blir man som bokälskande mamma extra varm i hjärtat när man hittar sitt barn sittande på golvet omgiven av böcker? Ännu lyckligare blir man när han knappt tar någon notis om att man står bredvid och bara beundrar och istället fortsätter läsa högt för sig själv.

Ikväll sprang jag sista passet innan lördag. Det var helt perfekt löparväder och jag hade massor av inspiration. Det blev dock bara knappt sex km, men det får räcka. Är lite "rädd" att få ont eller något annat försmädligt. Tänk om jag skulle sträcka mig eller något sånt onödigt. På torsdag kväll får det bli en promenad och sedan ordentlig stretch, sedan är jag redo. Tror jag...

Vi håller på att förbereda för gräsplantering. Framsidan är i stort sett färdig, så nu är det baksidan som ska fixas till. Det stora jobbet där ligger i att röja bort all sly (asvassa taggar!), dra upp oönskade buskar och få undan ris som legat kvar sedan vi fällde träd för sådär två år sedan.

Erik höll på hela dagen idag, så när jag kom hem från jobbet hade vi en rejäl rishög à la majbrasa på gården. Snyggt! Inte... Men det kommer bli fint. Nu ska vi bara lirka lite med bonden som äger skogen inför oss att sälja av några träd så vi får ännu en luftigare utemiljö.

Fy fasen vad jag är trött. Jämt. Det spelar ingen roll om det är helg eller vardag, jag är lika trött ändå. Herman har svårt att somna på kvällarna och det är inte ovanligt att nattningsproceduren tar minst 45 minuter. Antingen somnar jag också när han äntligen har somnat eller så somnar jag på soffan direkt när jag satt mig ner och egentligen borde njuta av att få lite egentid. Och tro inte att han sover länge på morgnarna när han somnar sent, inte alls. Det är snarare tvärtom; somnar han nio kan han vakna halv sex. Vissa barn behöver tydligen inte så mycket sömn, har jag läst, men saken är att han inte alls är utvilad när han vaknar och blir istället ledsen och gnällig. Inte bästa medicinen för att bota sömnbrist hos urlakad förälder precis... 

Sedan är det jobbet. Det är otroligt intensiva dagar och när jag kommer hem har jag egentligen inte ork till att göra annat än sånt som är absolut nödvändigt. Just nu tackar jag gudarna för Findus, Scan, Barilla och Felix... 

Ur ett kortsiktigt perspektiv ser jag fram emot helgens två hotellnätter. Sett ur ett längre perspektiv hägrar en lång, skön sommar och då ska jag verkligen se till att vila. Det där med att vara helt utvilad är en känsla jag totalt har glömt bort...  

Sådär, nu har jag fått beklaga mig lite. Någon annan som vill? Klagomuren är öppen =)

Vi är äntligen klara med vår parkering och grusgång och är verkligen nöjda med resultatet. Nu slipper vi sönderkörd gräsmatta, att trampa i gyttjepölar och kan se fram emot en riktig gräsmatta. 

Innan vi bestämde oss för att göra en grusång hade vi funderat både på marksten och betong. När vi började räkna på det insåg vi ganska snabbt att marksten skulle bli rätt dyrt och strök det alternativet. Betong är visserligen slitstarkt, billigt och relativt enkelt att göra en gång av, men å andra sidan är det kört om vi om något år kommer på att vi inte alls vill ha betong. Bort med det också, med andra ord. Då var det grus kvar. Och vilken sort ska man välja??? Valet föll till slut på så kallad kyrkgrus, dvs. sådan grus som finns i grusgångar på kyrkogårdar. Det är lite "rulligt" att gå på, så vi ska ta bort lite av det och sedan kommer det antagligen sätta sig lite när man har gått på det ett tag. 

Erik har verkligen gjort ett kanonjobb och nu njuter vi för fullt av vår grusade dröm.

Ser att jag minsann har fått en ny prenumerant på bloggen. I och med detta är jag nu uppe i tvåsiffrigt. Tack och bock!

Jag älskar den här Conversemodellen som är lite smalare. Den passar min fot bättre än den "bredare" varianten och därför blev jag givetvis alldeles till mig när jag hittade dessa till ett kanonpris på Tradera. Slog till på studs!

Söndag kväll. Det är den 13 maj och jag kan stolt konstatera att jag avverkat mitt första Göteborgsvarv...

Nästa vecka är det kanske precis så mitt inlägg om just mitt "varv" låter. Det känns helt knasigt att det faktiskt är över då, det som jag laddat för (mer eller mindre ambitiöst) i nästan ett år.

Den här veckan har jag kört korta pass med lite fart, istället för långpass. Tre pass blev det, totalt 21 km. Vet inte alls om det räcker. Det återstår att se. Veckan som kommer blir det bara ett pass, sedan ska jag med gott samvete vila mig i form.

Så på lördag kl. 15.40 ska du hålla tummarna för mig och sedan bara tänka peppande tankar om mig där jag harvar fram på Göteborgs gator.